Poeter Utan Gränser

Låt mig blotta min strupe
Låt mig andas din luft, värma din luft tills du tar mark
Öppnar mitt hjärta för dig, mitt oskrivna ark
Såra mig min vän, jag finns vid din sida
Redo att älska, att såra och att lida

Med kärlek skall jag stå rak, vad än som händer
Kan stå emot krig och hot från andra länder
Jag vill läsa dina tankar genom kroppens rörelse
Jag vill känna din längtan genom din förförelse

Jag reser dig från dina knän,
torkar dina tårar, dämpar dina skrik
Förvränger vår kärlek,
och ingenting är sig likt

Menat kärlek i sin yttersta form,
mitt hjärta är numera ditt
Ingenting skulle ändra min mening,
mina ord kläddes i vitt
Martyrens sista svepning innan tårar kan ta dess plats
Min kärlek till dig, min styrka och min last